Gustav Ludwig Hertz: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision

Content deleted Content added
m patarus bassit
m Kopia urnos (bassit)
Linia 26:
Manipud idi 1911 to 1914, ni Hertz ket katakunaynay idi ni Rubens idiay Unibersidad ti Berlin. Daytoy idi a panawen a nagar-aramid ni Hertz ken ni [[James Franck]] kadagiti eksperimento kadagiti panagdidinnungpar iti inelastiko nga elektron kadagiti alingasaw,<ref>J. Franck ken ni G. Hertz ''Über Zusammenstöße zwischen Elektronen und Molekülen des Quecksilberdampfes und die Ionisierungsspannung desselben'', ''Verh. Dtsch. Phys. Ges.'' '''16''' 457–467 (1914).</ref> nga ammo a kas dagiti [[eksperimento Franck–Hertz]], ken isu daytoy ti nakagun-odanda ti [[Premio Nobel iti Pisika]] idi1925.<ref name="Hentschel 1996">Hentschel, 1996, Appendix F; kitaen ti naikabil para kenni Hertz.</ref>
 
Idi las-ud ti Umuna a Gubat ti Sangalubongan, ni Hertz ket nagserbi iti miltar manipud idi1914idi 1914. Isu ket nakaro a nasugatan idi 1915. Idi 1917, isu ket nagsubli idiay Unibersidad ti Berlin a kas [[Privatdozent]]. Idi 1920, isu ket nagtrabaho a kas agsuksukisok a pisiko idiay ''Philips Incandescent Lamp Factory'' idiay [[Eindhoven]] aginggana idi 1925.<ref name="Hertz">[http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1925/hertz-bio.html Hertz] – Nobel Biography.</ref>
 
==Dagiti nota==