Belhika: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision

Content deleted Content added
m panangiletra (via AWB script)
m Nagsimpa kadagiti biddut ti CS1, panangiletra
Linia 38:
| area_magnitude = 1 E10
| percent_water = 6.4
| population_estimate = 11,007,020<ref>{{cite web
{{cite web
|title=Dagup a populasion manipud idi &nbsp;Enero
|publisher=Eurostat
Line 49 ⟶ 48:
| population_census = 10,296,350
| population_census_year = 2001
| population_density_km2 = 354.7<!--<ref name=statbel2 /><!--appears to work 2011-02-27, hence obsolete? remark: Infobox template cannot properly show: ref name=statbel2-->
| population_density_rank = Maika-33
| population_density_sq_mi = 918.6 <!--Saan nga ikkaten [[WP:MOSNUM]]-->
| GDP_PPP_year = 2011
| GDP_PPP = $405.470 bilion<ref name=IMF>{{cite web|url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2011/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=70&pr.y=8&sy=2008&ey=2011&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=124&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a= |title=BélgaBelhika|publisher=Internasional a Pundo ti Panguartaan|accessdate=20 Abril 2011}}</ref>
| GDP_PPP_rank = Maika-30
| GDP_PPP_per_capita = $36,834<ref name=IMF />
| GDP_PPP_per_capita_rank = Maika-20
| GDP_nominal_year = 2011
| GDP_nominal = $499.397 bilion<ref name=IMF />
| GDP_nominal_rank = Maika-21
| GDP_nominal_per_capita = $45,367<ref name=IMF />
| GDP_nominal_per_capita_rank = Maika-16
| Gini_year = 2011
Line 86 ⟶ 85:
| drives_on = kanawan
| cctld = [[.be]]<sup>2</sup>
| calling_code = [[Dagiti numero ti telepono iti BélgaBelhika|32]]
| footnote1 = sakbay idi 1999: [[Belgano a franc]] (BEF).
| footnote2 = Ti [[.eu]] a pagturayan ket maususar, maibingbingay daytoy kameng dagiti estado ti Kappon a Europa.
}}
Ti '''Belhika'''<ref>{{cite-Rubino|Belhika|page=110}}</ref> , ([[Pagsasao nga Ingles|Ingles]]:'''Belgium''') wenno iti opisial a makunkuna a '''Pagarian ti Belhika''', ket maysa a [[Tiponan ti muyong|pederal nga estado]] idiay Lumaud a [[Europa]]. Isu ti kameng a nangipatakder iti [[Kappon a Europa]] ken isu ti agsangaili ti kuartel ti Kappon a Europa, ken dagdiay adadu pay a nangnagruna a sangalubongan nga organisasion a ksa iti [[NATO]].<ref group="nb"
name="Note-1">Ti Belhika ket kameng pay ti, wenno kumappon ti, adu a sangalubongan nga organisasion, a mairaman ti [[Agence de Coopération Culturelle et Technique|ACCT]], [[AfDB]], [[AsDB]], [[Australia Group]], [[Benelux]], [[Bank for International Settlements|BIS]], [[Convention on Cybercrime|CCC]], [[Council of Europe|CE]], [[CERN]], [[Euro-Atlantic Partnership Council|EAPC]], [[EBRD]], [[European Investment Bank|EIB]], [[Economic and Monetary Union of the European Union|EMU]], [[ESA]], EU, [[FAO]], [[Bung-goy iti Sangapulo (ekonomia)|G-10]], [[IAEA]], [[IBRD]], [[ICAO]], [[International Criminal Court|ICC]], [[International Red Cross and Red Crescent Movement|ICRM]], [[International Development Association|IDA]], [[Inter-American Development Bank|IDB]], [[International Energy Agency|IEA]], [[IFAD]], [[International Finance Corporation|IFC]], [[IFRCS]], [[IHO]], [[International Labour Organization|ILO]], [[International Monetary Fund|IMF]], [[International Maritime Organization|IMO]], [[IMSO]], [[Intelsat]], [[Interpol]], [[IOC]], [[International Organization for Migration|IOM]], [[International Organization for Standardization|ISO]], [[ITU]], [[MONUC]] (agpalpaliiw), [[NATO]], [[Nuclear Energy Agency|NEA]], [[Nuclear Suppliers Group|NSG]], [[Organization of American States|OAS]] (agpalpaliiw), [[OECD]], [[OPCW]], [[OSCE]], [[Permanent Court of Arbitration|PCA]], UN, [[UNCTAD]], [[UNECE]], [[UNESCO]], [[UNHCR]], [[United Nations Industrial Development Organization|UNIDO]], [[UNMIK]], [[UNMOGIP]], [[UNRWA]], [[UNTSO]], [[UPU]], [[West African Development Bank|WADB]] (saan a rehional), [[WEU]], [[WHO]], [[WIPO]], [[WMO]], [[WTrO]], [[Zangger Committee|ZC]].</ref>Ti BélgaBelhika ket masakup na ti kalawa nga iti 30,528 a kuadrado milia, ken addaan ti maipapan a populasion nga 11 a riwriw a tattao. Agasaskaw ti kultural a nagbeddengan a nagbaetan ti [[Dagiti pagsasao nga Hermaniko|Hermaniko]] ken [[Latin a Europa]], ti BélgaBelhika ket nagyanan ti dua a nangrumna bung-goygrupo ti pagsasao, dagiti agsasao ti [[Pasasao nga OlandésOlandes|OlandésOlandes]], kaaduan ket [[FlemishTattao a tattaoFlamenco|FlemishFlamenco]] (maipapan a 60%), ken dagiti agsasao ti [[Prankopono|Pranses]], kaaduan ket dagiti [[Walloons]] (maipaan a 40%), ken adda pay bassit a bung-goy dagiti agsasao iti [[Dagiti agsasao ti Aleman a komunidad iti BélgaBelhika|Aleman]]. Dagiti dua a kadakkelan a rehion ti BélgaBelhika ket dagiti agsasao ti OlandésOlandes a rehion iti amianan ken dagiti agsasao ti Pranses a rehion iti [[Wallonia]].Ti [[Brussels-Kapitolio a Rehion]], opisial a dua ti pagsasao napagsasaona, ket kaaduan dagiti agsasao iti FrancesPrances nga addaan iti uneg ti Flemishrehion ati rehion.Flamenco<ref name="">{{cite web
name="">
{{cite web
|title=Belgique • België • Belgien—Région de Bruxelles-Capitale • Brussels Hoofdstedelijk Gewest
|quote=C'est une région officiellement bilingue formant au centre du pays une enclave dans la province du Brabant flamand (Vlaams Brabant)
Line 99 ⟶ 96:
|language=Pranses
|date=18 Enero 2007
|author=Leclerc, Jacques, <!--NO LINK: this is not the well-known general-->, membre associé du TLFQ
|publisher=Agsangsangaili: Trésor de la langue française au Québec (TLFQ), [[Université Laval]], [[Quebec]]
|url=http://www.tlfq.ulaval.ca/axl/EtatsNsouverains/bruxelles-capitale.htm
|accessdate=18 Hunio 2007
Line 106 ⟶ 103:
<br />*
{{cite web
|title=Maipapan tiiti Belhika
|quote=ti Brussels-Kapitolio a rehion ket enclave iti 162&nbsp;km<sup>2</sup> iti uneg ti Flemishrehion ati rehionFlamenco.
|publisher=Belgian Federal Public Service (ministry) / Embahada ititi BélgaBelhka iti Republika ititi Korea
|url=http://www.belgium.or.kr/page60.html
|accessdate=21 Hunio 2007
Line 129 ⟶ 126:
|title=Ti FIT Panagraut iti Mons
|quote=Ti pagilian ket nabingbingay ti tallo a rehion nga addaan ti nabukbukodan a turay: Dagit agsasao iti Olandés a Flanders iti amianan; kaaduan nga agsasao iti Pranses a [[Brussels]] iti tengnga ti enclave iti kaunegan ti Flanders ken dagiti agsasao ti Pranses a Wallonia iti abagatan, a mairaman dagiti agsasao iti Aleman ''Cantons de l'Est'').
|yeardate=Oktubre 1999
|month=Oktubre
|author=McMillan, Eric
|work=Kapitolio a nagpatarus, Warnakan iti <span style="font-size:92%;">NCATA</span>, Vol. 21, No. 7, p. 1
Line 141 ⟶ 137:
|title=Language Facilities in the Brussels Periphery
|quote=Brussels is a kind of enclave within Flanders—it has no direct link with Wallonia.
|author=Van de Walle, Steven
|author=[http://perswww.kuleuven.be/~u0025631/ Van de Walle, Steven], lecturer at University of Birmingham Institute of Local Government Studies, School of Public Policy
|publisher=[[Katholieke Universiteit Leuven|KULeuven]]—LeuvensLeuven—Leuvens Universitair Dienstencentrum voor Informatica en Telematica
|url=http://perswww.kuleuven.be/~u0025631/pdf/RANDBRUS.pdf
|format=PDF
Line 150 ⟶ 146:
|archivedate=31 Oktubre 2009
}}</ref>
Maysa a [[Dagiti agsasao iti Aleman a Komunidad ititi BélgaBelhika|komunidad nga agsasao iti Aleman]] ket mabirukan idiay dumayaakindaya a Wallonia.<ref name=Agsasao ti Aleman a Komunidad>{{cite web
name=Agsasao ti Aleman a Komunidad>
{{cite web
|title=Ti Komunidad nga agsasao iti Aleman
|publisher=Ti Komunidad nga agsasao iti Aleman
|url=http://www.dglive.be/EN/Desktopdefault.aspx/tabid-1263/2264_read-27181/
|accessdate=5 Mayo 2007
}} Ti (orihinal) [http://www.dglive.be/DesktopDefault.aspx/tabid-84/186_read-448/ bersion iti Alemanpagsasao anga pagsasaoAleman] (manen) agibagbaga a 73,000 embesimbes nga iti 71,500 a nagtaeng.</ref>
Dagiti nadumaduma a pagsasao ititi BélgaBelhika ken dagiti maikabagian a panagsuppiat ti politika ket maiparang ti [[pakasaritaan ititi BélgaBelhika|politikal a pakasaritaan]] ken narigat a [[Dagiti komunidad ken rehion ititi BélgaBelhika|sistema iti gobierno]].<ref name=bbcnews1>{{Cite news
name=bbcnews1>
{{Cite news
|title=Ti suppiat ti pagsasao ket agbingbingay ti Belhika
|author=Morris, Chris<!--NO LINK unless it goes to a British TV journalist-->
|publisher=BBC News
|date=13 Mayo 2005
|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/4545433.stm
|accessdate=8 Mayo 2007
}}</ref><ref name=paulderidder>{{cite web
name=paulderidder>
{{cite web
|title=Langues majoritaires, langues minoritaires, dialectes et NTIC
|date=25 Septiembre 2001
|language=FrancesPranses
|author=Petermann, Simon
|author=Petermann, Simon, Professor at the University of Liège, Wallonia, Belgium—at colloquium ''IX<sup>e</sup> Sommet de la francophonie—Initiatives 2001—Ethique et nouvelles technologies, session 6 Cultures et langues, la place des minorités'', [[Bayreuth]]
|url=http://www.initiatives.refer.org/Initiatives-2001/_notes/sess604.htm
|accessdate=4 Mayo 2007