Datu: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision

Content deleted Content added
m phab:T164230, usaren ti dakkel a letra (via JWB)
m Kopia urnos (bassit)
Linia 1:
[[Papeles:Naturales 5.png|250px|thumb|right|Ti sakbay ti kolonia nga agassawa a tagikua iti Datu wenno nobilidad a kas naibagbaga iti [[Boxer Codex]] ti maika-16 a siglo.]]
Ti '''datu''' ket ti titulo dagiti hepe, dagiti naturay a prinsipe, ken dagiti monarkia<ref>Para iti adu pay a pakaammo a maipanggep iti sistema sosial iti indihenio a kagimongan ti Filipinas sakbay ti kolonia ti Espania kitaen ti ''Barangay'' iti ''Enciclopedia Universal Ilustrada Europea-Americana'', Madrid: Espasa-Calpe, S. A., 1991, Vol. VII, p.624: ''Los nobles de un barangay eran los más ricos ó los más fuertes, formándose por este sistema los '''dattos''' ó '''[[apo|maguinoos]]''', ''' [[prinsipe|principes]]''' á quienes heredaban los hijos mayores, las hijas á falta de éstos, ó los parientes más próximos si no tenían descendencia directa; pero siempre teniendo en cuenta las condiciones de fuerza ó de dinero''.</ref> kadagiti rehion ti [[Visayas]]<ref>''“También fundó convento el Padre Fray Martin de Rada en Araut- que ahora se llama el convento de Dumangas- con la advocación de nuestro Padre San Agustín...Está fundado este pueblo casi a los fines del río de Halaur, que naciendo en unos altos montes en el centro de esta isla (Panay)...Es el pueblo muy hermoso, ameno y muy lleno de palmares de cocos. Antiguamente era el emporio y corte de la más lucida [[nobility|nobleza]] de toda aquella isla...Hay en dicho pueblo algunos buenos cristianos...Las visitas que tiene son ocho: tres en el monte, dos en el río y tres en el mar...Las que están al mar son: Santa Ana de Anilao, San Juan Evangelista de Bobog, y otra visita más en el monte, entitulada Santa Rosa de Hapitan.”'' Gaspar de San Agustin, O.S.A., ''Conquistas de las Islas Filipinas (1565–1615)'', Manuel Merino, O.S.A., ed., Consejo Superior de Investigaciones Cientificas: Madrid 1975, pp. 374-375.</ref> ken [[Mindanao]]<ref>Idiay Mindanao, adda metten dagiti nadumaduma a Sultanato. Ti [[Sultanato ti Maguindanao]], [[Sultanato ti Sulu]], ken ti [[Kompederasion dagiti Sultanato iti Lanao]] ket dagitoy ti kaaduan nga ammo iti pakasaritaan. Cf. http://www.royalsocietydignitariesgroup.org/royal-house-of-sultan-council.php</ref> iti [[Filipinas]]. Mairaman ti [[Lakan]] ([[Luzon]]), Apo iti Tengnga ken Akin-amianan a [[Luzon]],<ref>[http://www.subicbaypi.com/sub_stories_olongapostory.htm The Olongapo Story], July 28, 1953 – Bamboo Breeze – Vol.6, No.3</ref> [[Sultan]] ken [[Raha]], dagita dagiti titulo para iti patneng a kaarian, ken agdama pay laeng a maus-usar ken naipangpangruna idiay Mindanao, Sulu ken Palawan.<ref>''Por otra parte, mientras en las Indias la cultura precolombiana había alcanzado un alto nivel, en Filipinas la civilización isleña continuaba manifestándose en sus estados más primitivos. Sin embargo, esas sociedades primitivas, independientes totalmente las unas de las otras, estaban en cierta manera estructuradas y se apreciaba en ellas una organización jerárquica embrionaria y local, pero era digna de ser atendida. Precisamente en esa organización local es, como siempre, de donde nace la nobleza. El indio aborigen, jefe de tribu, es reconocido como noble y las pruebas irrefutables de su nobleza se encuentran principalmente en las Hojas de Servicios de los militares de origen filipino que abrazaron la carrera de las Armas, cuando para hacerlo necesariamente era preciso demostrar el origen nobiliario del individuo.'' [[Vicente de Cadenas y Vicent|de Caidenas y Vicent, Vicente]], ''Las Pruebas de Nobleza y Genealogia en Filipinas y Los Archivios en Donde se Pueden Encontrar Antecedentes de Ellas'' in ''Heraldica, Genealogia y Nobleza en los Editoriales de Hidalguia, (1953–1993: 40 años de un pensamiento)''. Madrid: 1993, HIDALGUIA, p. 232.</ref><ref>Ti titulo ket maus-usar pay iti etniko a [[Tattao a Minangkabau|Minangkabau]] [[Indonesia]], [[Malaysia]] ken [[Brunei]]. Cf. [[Dagiti titulo ti Malayo|Dato]] ken [[Datuk]].</ref> Depende itiprestihio ti naturay a pamilia ti kaarian, ti titulo ti Datu ket mabalin a maipada kadagiti Naarian a Prinsipe, dagiti Europeano a [[duke]], dagiti [[markesa]] ken dagiti [[konde]].<ref>''"Awan dagiti ari wenno dagiti apo iti amin a paset ti isla a nagituray kaniada kas kap[ada dagiti pagarian tayo ken dagiti probinsia; ngem iti tunggal maysa nga isla, ken iti tunggal maysa a probinsia iti daytoy, adu dagiti hepe a bigbigen babaen dagiti patneng. Adda dagiti dadduma a babilbileg ngem dagiti sabali, ken ti tunggal maysa ket addan kadagiti sumursurot ken dagiti suhetona, babaen dagiti distrito ken dagiti pamilia; ken dagitoy ket agtultulnog ken agresrespeto iti hepe. Adda met dagiti hepe a makigayyen ken makisinnarita kadagiti sabali, ken iti dadduma panawen ket makigubgubat ken makiringringgor. Dagitoy a '''prinsipalidad''' ken '''paki-apuan''' ket tinawtawid iti linia ti lalaki ken ti panagsasaruno iti ama ken anak a lalaki ken dagiti kaputotanda. No awan dagitoy , dagiti kabsatdan a lallaki ken dagiti kolateral a kakabagianda ti sumaruno... No ania man dagitoy a hepe ket naturtured ngem dagiti dadduma iti gubat ken kadagiti sabali nga okasion, ti kasta ket nagnamnama kadagiti ad-adu a sumursurot ken tattao; ken dagiti dadduma ket indauluanna, urayno dagiti sabali ket hepe. Dagiti naudi a naibagbaga ket nangitalinaay kaniada iti kina-apo ken naisangayan a gonierno iti bikodda a sunursurot, a tinawtawagan iti baranggay kaniada. Addaanda kadagiti datu ken dagiti espesual a daulo [mandadores] a mangirebbeng kadagiti interesado ti baranggay." '' Antonio de Morga, ''The Project Gutenberg EBook of History of the Philippine Islands'', Vols. 1 and 2, Chapter VIII.</ref> Kadagiti dakkel a [[baranggay]], nga addaan iti pannakaiyammo kadagiti sabali a kultura ti Abagatan a daya nga Asia babaen ti panagtagilako, adda met dagiti Datu a nangala iti titulo ti [[Raha]] wenno [[Sultan]].<ref>Dagiti pagarigan dagiti Datu a nnngala iti titulo ti Raha ket da Raha Soliman, Rahah Matanda, ken Raha Humabon. Cf. Landa Jocano, Filipino Prehistory, Manila: 2001, p.160.</ref>
 
== Dagiti nagibasaran ==