Administratibo a pannakabingbingay ti Mehiko: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision
Content deleted Content added
Lam-ang (tungtungan | aramid) m Nagsimpa kadagiti biddut ti CS1 |
Lam-ang (tungtungan | aramid) Naipatarus manipud iti Administrative divisions of Mexico/927890267 |
||
Linia 1:
{{Infobox kita ti simang
| name = Es-estado ti Mehiko ken Siudad ti Mehiko<br />Estados mexicanos y la Ciudad de México ([[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]])
| alt_name = Nawaya ken Naturay nga Estado<br />Estado Libre y Soberano
| map = [[Papeles:Political divisions of Mexico-en.svg|330px]]
| category = [[Pederado nga estado]]
| territory = [[Estados Unidos Mehikanos]]
| start_date =
| current_number = 31 nga estado<br /> + [[Siudad ti Mehiko]]
| number_date =
| population_range = ('''Estado laeng''') 637,026 ([[Baja California Sur]]) – 12,851,821 ([[Estado ti Mehiko|México]])
| area_range = ('''Estado laeng''') {{pagbaliwen|1541|sqmi|km2|order=flip|abbr=on}} ([[Tlaxcala]]) – {{pagbaliwen|95543|sqmi|km2|order=flip|abbr=on}} ([[Chihuahua (estado)|Chihuahua]])
| government = [[Gobierno ti estado]]/Gobierno ti Siudad ti mehiko
| subdivision = Es-estado ken Siudad ti mehiko: [[Dagiti munisipalidad ti Mehiko|Munisipalidad]]
}}
Ti [[Mehiko|Estados Unidos Mehikanos]] ({{lang-es|Estados Unidos Mexicanos}}) ket ti maysa a [[Pederasion|pederal republika]] a buklen dagiti 31 nga [[Dagiti estado ti Mehiko|estado]] ken ti kapitolio ti [[Siudad ti Mehiko]], ti maysa nga autonomo nga entidad.
Segun ti [[Politikal a Batay-linteg ti Estados Unidos Mehikanos|Batay-linteg ti 1917]], dagiti estado ti pederasion ket nawaya ken naturay kadagiti amina banag iti akin-uneg a pannakibiang.<ref>Article 40 of {{cite web|title=Federal Constitution of the United Mexican States |url=http://www.scjn.gob.mx/SiteCollectionDocuments/PortalSCJN/RecJur/BibliotecaDigitalSCJN/PublicacionesSupremaCorte/Political_constitucion_of_the_united_Mexican_states_2008.pdf |publisher=Supreme Court of Mexico |page=105 |accessdate=Abril 5, 2011 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110511194922/http://www.scjn.gob.mx/SiteCollectionDocuments/PortalSCJN/RecJur/BibliotecaDigitalSCJN/PublicacionesSupremaCorte/Political_constitucion_of_the_united_Mexican_states_2008.pdf |archivedate=Mayo 11, 2011 }}</ref> Ti tunggal maysa nga estado ket addaan iti bukod a kongreso ken batay-linteg.
== Dagiti pederal nga entidad ti Mehiko ==
=== Dagiti estado ===
{{Nangruna|Listaan dagiti estado ti Mehiko}}
==== Pappapel ken bilbileg dagiti estado ====
[[Papeles:Mexico regional map.png|thumb|left|250px|Kadawyan a (di opisial) rehional a pannakaigrupo dagiti estado ti Mehiko.]]
[[Papeles:Localisation de l'ile de Clipperton.png|thumbnail|260px|Lokasion ti [[Isla Socorro]] ken dagiti sabai a parte ti [[Purpuro Revillagigedo]], ken ti gay-at ti akinlaud nga [[EEZ]] ti Mehiko iti Pasipiko. Dagiti isla ket pare ti estado ti Colima, ngem addaan iti pederal a turay.]]
Dagiti estado ti Pederasion ti Mehiko ket nawaya, naturay, autonomo ken nawayada iti tunggal maysa. Nawaya a mangituray iti bagida segun kadagit bukodda a linteg; ti tunggal maysa nga estado ket addaan iti bukod a batay-linteg a saan a mabalin a mangisupadi ti pederal a batay-linteg, a mangsakup kadagiti banag iti nailian a kompetensia. Dagiti estado ket saanda a mabalin ti agaramid kadagiti pannakikadua kadagiti sabali nga estado wenno iti ania man a nawaya a pagilian nga awanan iti balakad iti sibubukel a pederasion, malaksid kadagiti maipapan iti depensa ken seguridad a mangpatalged kadagiti pagbeddengan ti estado iti pasamak iti maysa a panagraut. Ti politikal a gunglo iti tunggal maysa nga estado ket naibatay iti maysa a panagsina dagiti bileg iti maysa a kongresional a sistema: ti [[lehislatibo a bileg]] ket maitagikua iti maysa kamara a kongreso (ti pederal a kongreso ket addaan kadagiti dua kamara); ti [[ehekutibo a bileg]] ken nawaya iti lehislatura ken maitagikua iti maysa a gobernador a binutosan babaen ti [[unibersal a kalintegan ti panagbubutos]]; ken ti [[bileg ti hustisia]] ket maitagikua iti maysa a [[Korte|Kangatuan a Korte ti Hustisia]]. Gapu ta dagiti estado ket addaanda iti legado nga autonomia, ti tunggal maysa a ket addaan iti bukod a kodigo sibil ken penal ken bagi ti hustisia.
== Dagiti nagibasaran ==
{{Reflist}}
[[Kategoria:Dagiti simang ti Mehiko| ]]
|