Gustav Ludwig Hertz: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision

Content deleted Content added
m panangiletra (via JWB)
m Nagsimpa iti panangiletra/gramatika
 
Linia 12:
| workplaces = [[Unibersidad ti Halle]]
| alma_mater = [[Unibersidad ti Humboldt ti Berlin]]
| doctoral_advisor = [[Heinrich Rubens]] <br /> [[Max Planck]]
| doctoral_students = [[Heinz Pose]]
| known_for = [[Eksperimento Franck–Hertz]]
| prizes = [[Premio Nobel iti Pisika]] (1925)<br />[[Medalia Max Planck]] (1951)
| footnotes = Ama ni [[Carl Hellmuth Hertz]]
}}
Linia 21:
Ni '''Gustav Ludwig Hertz''' (22 Hulio 1887 – 30 Oktubre 1975) ket maysa idi nga [[eksperimental a pisiko]] ken [[Listaan dagiti Nobel a laureado iti Pisika|nangabak iti Premio Nobel]], ken kaanakan a lalaki ni [[Heinrich Rudolf Hertz]].
 
== Biograpia ==
NiNayanak ni Hertz ket naiyanak idi idiay [[Hamburg]], ti anak a lalaki ni Auguste (née Arning) ken maysa nga abogado, a ni Gustav Theodor Hertz (1858–1904),<ref>http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1925/hertz-bio.html</ref> Ti kabsat a lalaki ni [[Heinrich Rudolf Hertz]]. Isu ket nagadal idiay [[Unibersidad Georg-August ti Göttingen]] (1906–1907), ti [[Unibersidad Ludwig Maximilians ti Munich]] (1907–1908), ken ti [[Unibersidad ti Humboldt ti Berlin]] (1908–1911). Isu ket nakagun-od iti doktorado idi 1911 babaen ni [[Heinrich Rubens|Heinrich Leopold Rubens]].<ref>Gustav Hertz ''Über das ultrarote Adsorptionsspektrum der Kohlensäure in seiner Abhängigkeit von Druck und Partialdruck. (Disertasion).'' (Vieweg Braunschweig, 1911)</ref><ref name="Mehra and Rechenberg, 2001, 197">Mehra ken ni Rechenberg, 2001, 197.</ref>
 
Manipud idi 1911 toaginggana idi 1914, ni Hertz ket katakunaynay idi ni Rubens idiay Unibersidad ti Berlin. Daytoy idi a panawen a nagar-aramid ni Hertz ken ni [[James Franck]] kadagiti eksperimento kadagiti panagdidinnungpar iti inelastiko nga elektron kadagiti alingasaw,<ref>J. Franck ken ni G. Hertz ''Über Zusammenstöße zwischen Elektronen und Molekülen des Quecksilberdampfes und die Ionisierungsspannung desselben'', ''Verh. Dtsch. Phys. Ges.'' '''16''' 457–467 (1914).</ref> nga ammo a kas dagiti [[eksperimento Franck–Hertz]], ken isu daytoy ti nakagun-odanda ti [[Premio Nobel iti Pisika]] idi1925.<ref name="Hentschel 1996">Hentschel, 1996, Appendix F; kitaen ti naikabil para kenni Hertz.</ref>
 
Idi las-ud ti Umuna a Gubat ti Sangalubongan, ni Hertz ket nagserbi iti miltarmilitar manipud idi 1914. Isu ket nakaro a nasugatan idi 1915. Idi 1917, isu ket nagsubli idiay Unibersidad ti Berlin a kas [[Privatdozent]]. Idi 1920, isu ket nagtrabaho a kas agsuksukisok a pisiko idiay ''Philips Incandescent Lamp Factory'' idiay [[Eindhoven]] aginggana idi 1925.<ref name="Hertz">[http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1925/hertz-bio.html Hertz] – Nobel Biography.</ref>
 
== Dagiti nota ==
{{Reflist}}
 
== Bibliograpia ==
*Albrecht, Ulrich, Andreas Heinemann-Grüder, and Arend Wellmann ''Die Spezialisten: Deutsche Naturwissenschaftler und Techniker in der Sowjetunion nach 1945'' (Dietz, 1992, 2001) {{ISBN|3-320-01788-8}}
*Barwich, Heinz and Elfi Barwich ''Das rote Atom'' (Fischer-TB.-Vlg., 1984)
Linia 43:
* Mehra, Jagdish, and Helmut Rechenberg ''The Historical Development of Quantum Theory. Volume 1 Part 1 The Quantum Theory of Planck, Einstein, Bohr and Sommerfeld 1900–1925: Its Foundation and the Rise of Its Difficulties''. (Springer, 2001) {{ISBN|0-387-95174-1}}
*Naimark, Norman M. ''The Russians in Germany: A History of the Soviet Zone of Occupation, 1945–1949'' (Belknap, 1995)
*Oleynikov, Pavel V. 2000. [http://cns.miis.edu/npr/pdfs/72pavel.pdf ''German Scientists in the Soviet Atomic Project'']. ''The Nonproliferation Review'' Volume 7, Number 2, 1 – 30
 
== Dagiti akinruar a silpo ==
Linia 49:
 
{{Premio Nobel iti Pisika}}
 
{{Kontrol ti autoridad}}