Maldibas: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision

Content deleted Content added
m nagsimpa bassit
m Nagsimpa iti panangiletra/gramatika
Linia 85:
Mabirukan ti Purpuro ti Maldibas iti [[Pantok Chagos–Laccadive]], ti dakkel a submarino a kabambantayan iti Taaw Indiano; mangbukel pay daytoy iti maysa a naindagaan nga ekorehion, a maikadua iti [[Purpuro Chagos]] ken [[Lakshadweep]].<ref>{{NatGeo ecoregion |id=im0125 |name=Maldives-Lakshadweep-Chagos Archipelago tropical moist forests |access-date=30 Disiembre 2010}}</ref> Iti agpakatengnga a kangato iti rabaw ti daga iti {{pagbaliwen|1.5|m}} iti ngato ti paanatar ti baybay,<ref name="guardian.co.uk">{{cite news |url=https://www.theguardian.com/environment/2008/nov/11/climatechange-endangered-habitats-maldives |work=The Guardian |location=London |title=The last days of paradise |first=Jon |last=Henley |date=11 Nobiembre 2008 |access-date=12 Mayo 2010 |quote=The Maldives holds the record for the country with the lowest high point on earth: nowhere on any of the islands on Maldives does the natural ground level exceed 5.1m. Most of [the Maldives'] land mass, which totals roughly one-fifth of Greater London, is a great deal lower […], averaging around 1.5m. |archive-date=4 Septiembre 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130904050657/http://www.theguardian.com/environment/2008/nov/11/climatechange-endangered-habitats-maldives |url-status=live|lang=en}}</ref> ken ti kangatuan a masna a punto iti laeng {{pagbaliwen|5.1|m}}, daytoy ti kababaan a pagilian iti lubong.<ref name="guardian.co.uk" />
 
Idi maika-12 a siglo, naabotan ti [[Islam]] ti Purpuro ti Maldibas, a naitiptipon akasa kas maysa a sultanato, ken napigsa a nakapadur-as iti pannakikadua iti komersio ken kultura iti [[Asia]] ken [[Aprika]]. Manipud idi maika-16 a siglo, ti rehion ket immad-adu a naimpluensiaan iti turay dagiti kolonial a bileg ti Europeano, ken nagbalin a protektorado ti Britaniko ti Maldibas idi 1887. Nawayaan ti Maldibas manipud iti Reino Unido idi 1965, ken nabangon ti maysa a [[presidensial a sistema|presidensial a republika]] idi 1968 iti maysa a nabutosan a [[Majlis ti Tattao]]. Dagiti simmaruno a dekada ket nakakita kadagiti nariro a politka, dagiti ganetget iti demokratiko a reporma,<ref>{{cite web |url=https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2015/maldives |title=Maldives – Country report – Freedom in the World – 2015 |date=21 Enero 2015 |access-date=19 Hunio 2016 |archive-date=14 Agosto 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160814024354/https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2015/maldives |url-status=live }}</ref> ken dagiti karit ti enbironmento nga inyeg babaen ti [[Panagpudot ti lubong|panagbaliw ti klima]].<ref>{{Cite report |url=https://unfccc.int/resource/docs/napa/mdv01.pdf |title=National Adaptation Program of Action: Republic of Maldives |date=2007 |institution=Ministry of Environment, Energy and Water |access-date=24 Pebrero 2019 |archive-date=14 Enero 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210114164316/https://unfccc.int/resource/docs/napa/mdv01.pdf |url-status=live|lang=en}}</ref>
 
Ti Maldibas ket nagbalin a nagpundar a kameng ti [[Gunglo ti Abagatan nga Asia para iti Rehional a Pagtitinnulongan]] (South Asian Association for Regional Cooperation-SAARC). Daytoy ket maysa pay a kameng ti Nagkaykaysa a Pagpagilian, ti [[Mankomunidad ti Pagpagilian]], ti [[Gunglo ti Islamiko a Pagtitinnulongan]], ken ti [[Di Nailinia a Tignay]]. Idasig ti Banko ti Lubong ti Maldibas a kas addaan iti maysa nga akinngato nga agpakatengnga a maatgedan nga ekonomia.<ref>[http://data.worldbank.org/income-level/UMC Upper middle income] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150928220308/http://data.worldbank.org/income-level/UMC |date=28 Septiembre 2015 }} [[World Bank]]. Naala idi18 Septiembre 2015.</ref> Ti panagkalap ket naipakasaritaan nga isu ti kaaduan nga aktibidad ti ekonomia, ken agtultuloy a ti kadakkelan a sektor, sarunuen babaen ti naprdasa dumakdakkel nga industria ti turismoy. Nangato a mapategan ti Maldibas iti [[Pagsurotan ti Panagrang-ay ti Nagtagitaoan]],<ref name="HDI">{{cite book|title=Human Development Report 2020 The Next Frontier: Human Development and the Anthropocene|date=15 Disiembre 2020|publisher=United Nations Development Programme|isbn=978-92-1-126442-5|pages=343–346|url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf|access-date=16 Disiembre 2020|archive-date=2 Enero 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210102202739/http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf|url-status=live|lang=en}}</ref> a ti matgedan iti tunggal maysa a tao ket signipikante a nangatngato ngem dagiti sabali apagilian ti SAARC.<ref>{{cite web |url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr_2016_statistical_annex.pdf |title=2016 Human Development Report Statistical Annex |date=2016 |access-date=4 Mayo 2019 |publisher=United Nations Development Programme |page=13 |archive-date=25 Disiembre 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181225065941/http://hdr.undp.org/en/sites/default/files/hdr_2016_statistical_annex.pdf%20 |url-status=live }}</ref>